Sömnrubbande hjärta.

När en inte kan somna för att en saknar någon så mycket så är det inte super smart att börja läsa facebook konversationer oss emellan ifrån Guatemala, Belize och Usa. Men det är ändå fint och nostalgiskt att läsa. Hur det går ifrån ett tafatt ”tack för senast” mail ifrån Vican till något helt annat.  Herre gud vad jag saknar honom i kväll.

Det vi gör här är ändå rätt bra. Vi spenderar sjukliga timmar pratande på Skype varje dag och samtalsämnena tar ändå aldrig slut. Jag kommer ändå inte kunna prata så mycket när jag ser honom. Det är ex antal dagars pussandes som måste tas igen. Tänk att få vara med honom i ett par dagar utan att ta hänsyn till andra människor, tider eller något annat, bara oss. Att få somna och vakna bredvid den där människan varje dag. Det känns så långt borta. Men fortfarande vänder jag mig om efter honom i sömnen.

Jag hoppas att dessa 74 dagar passerar ganska fort så att jag kan gå av det där planet och se hans leende lysa upp ankomsthallen. Det är nästan sjukt hur mycket jag tycker om honom och hur glad han gör mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s